Har nyss sett "The Lucky One" och som den vekling jag är så sitter jag naturligtvis och bölar mig igenom hela filmen. Blir så jävla arg samtidigt för att sånt som händer i filmer aldrig händer en själv.
Visst, jag älskar min sambo men come on... han är ingen marinsoldat som hittade ett foto av mig mitt under ett krig och sedan letade upp mig för att det fotot räddade hans liv.

De känslorna man får när man ser såna filmer är helt oslagbara. Man bara sitter och drömmer sig bort och fantiserar om ett helt annat liv. Ett liv ute på landet där man är den "enda flickan i världen för honom" och han skulle göra vad som helst för mig.

(Än en gång, lämna Hegge utanför det här, I still love him! :p) Men man kan ändå inte låta bli att jämföra sitt eget liv med andras. Det är väl därför det kallas "film" för att sånt aldrig händer i verkligheten.

 

Ni som har sett "The Notebook" kommer definitivt älska "The Lucky One" då de påminner lite om varandra.

Normalt sett är jag en ganska "tuff" tjej som hatar när killar smörar för mig.. men det beror kanske helt och hållet på personen som gör det och på vilket sätt. Jag dejtade en kille en gång som verkligen gjorde ALLT för mig och det blev lite jobbigt eftersom jag faktiskt kan klara mig själv och göra vissa saker själv också. T.ex som att bära min egen handväska :)


Men Zach Efron kan få bära min väska vilken dag som helst.. ;)

nom nom nom...

 

 

Linda (bajstollen) åker till Australien nästa vecka och hennes sista arbetsdag är idag.. så jag tar över kundtjänsten nu. Visserligen är det skönt att variera lite så att jag för en gångs skull SVARAR i telefon istället för att ringa andra. Men hade hellre haft kvar Linda här :( Hon är massa dum!

Men imorgon ska alla tjejer ses igen hemma hos mig och festa lite så vi får chansen att hitta på något innan Linda sticker. Så det ska bli kul iaf :) Så slipper jag böla idag på jobbet. Bölar imorgon istället :D hahah.

Häääv a najs deeey, äälihuupa everibaadi!

 

Det är nog 3-4:e gången idag som jag loggar in på bloggen för att skriva ett inlägg, men varje gång jag börjat har jag avslutat det igen pga brist på fantasi. Haha :)

Kan berätta lite snabbt att jag & tjejerna från jobb stack hem till mig och skulle ha en "small get together". Vi käkade lite bullar och snackade skit, sen slutade det med att alkoholen åkte fram! Haha. Satt och spelade skip-bo och drack öl och snackade om pojkar ända tills 23.30. Snacka om Lill-Lördag ;)

På lördag smäller det igen, då är det ingen bilkörning till/från mig för då ska ingen vara kärring! BÄÄÄM!

 

 

Locked up, they wont let me out!

Dörrjäveln på jobbet har fått frispel så den har låst sig och går inte att låsa upp.. låskolven & handtaget bara snurrar runt och nu kommer vi inte ut härifrån.

Vi har nyss haft lunch och skulle gå ner för att ta en cigg, men tji fick vi. Så nu väntar vi på att vaktmästaren ska komma hit och släppa ut oss! haha :p

 

Jädrans, nu är hon här igen! Det var ju ett tag sedan sist.. massor har hänt men det är lite för mycket för att dra igenom i ett och samma inlägg så jag antar att man får börja så smått. Baby steps :)

Flytten gick bra och Landskrona är nu ett avslutat kapitel. Vi har börjat bo in oss här i nya lyan och det känns som att vi bott här alltid. Jag ska ta lite bilder i dagsljus och lägga upp här och visa er så ni får se hur här ser ut :) Har börjat få riktigt fint nu! Har målat i vardagsrummet & hallen och har sovrummet, datarummet och köket kvar. Har dock inte kommit fram till vilka färger vi ska ha i sovrummet än. Om någon har tips på vilken väggfärg som passar ihop med ekfanér så hojta till :) (inte vitt och inte svart)

I övrigt är det mesta som vanligt höll jag på att säga, men hörde i samma sekund som jag tänkte det att det inte är helt sant. Saker och ting har förändrats en hel del, och inte minst vissa människor i min omgivning.

Jobbet är väl detsamma, enda förändrigen där är väl att jag utvecklas mer som person men känner att jag inte kan utvecklas på jobbet så som jag vill.. men vi har fått en del nya människor på jobbet nu så det är ju kul med lite förändring. Lilla Louise sökte jobb där och började i onsdags :) Jag har aldrig trivts så bra på en arbetsplats som jag gör nu.. och det är väldigt få människor som har den turen som jag har haft. Så på så sätt kommer jag vilja stanna kvar där så länge jag får! Men sen samtidigt vill jag lyssna på mina små myror som springer omkring i benen på mig att det är dags att slå näven i bordet och komma nånvart med mitt liv. Inget illa menat mot min egen arbetsuppgift, men vilken 25-åring drömmer om att vara telefonförsäljare när jag vet att jag har så mycket mer att erbjuda? Inte för att jag kommer få mitt drömjobb any time soon, speciellt inte utan utbildning, men ni fattar min poäng. Skitsamma, jag tar det som det kommer! :)


Någon som hela tiden finns i skallen är pappa. Tänker på honom hela tiden och jag börjar seriöst tappa förståndet lite. Såg hans namn i telefonboken härom kvällen när jag hade gått och lagt mig, och av ren vana så tänkte jag: "Ahh, jag slår pappa en pling och kollar läget". Men såklart var där ingen som svarade. Men något jag dock tyckte var konstigt var att det gick fram signaler... och jag tvivlar på att någon annan redan fått ta över hans gamla nummer. Så lång tid har det inte gått.. det ska ju ta minst ett år för ett kontantkort innan det går vidare till en annan person. Så man kanske skulle ringt igen någon gång och se vem som svarar?

Well, uret är mycket nu och jag ska göra en gastroskopi imorgon så jag antar att det är dags att gå och lägga sig. Har haft sjukt ont i magen i 3 veckor nu och läkaren på vårdcentralen tyckte att en gastroskopi var bäst.. så det blir inget jobb för min del imorgon. Jag hoppas bara att jag vågar genomföra gastroskopin imorgon också, för jag är fan livrädd. Håll tummarna för mig!

Natti!