Sitter på jobb och har precis haft lunch. (För övrigt en jäkligt äcklig pastasallad jag köpte på Kvantum där man kunde mixa sin egen pastasallad. Fick en frätande känsla i halsen av den där oljan pastan blandades i. Aldrig mer!)

Och för er som TOTALT missat det så måste jag informera er om att vi blir malmöbor om 3 dagar ;) WOOP WOOP!

"I'm coming home, coming home, tell the world that I'm coming home!"

Ska bli så jäkla skönt att slippa pendla. Slippa att springa efter bussar & tåg och att anpassa mig efter kollektivtrafiken överhuvudtaget! En regning dag kommer man fram till jobb och ser ut om en blöt hund. Inte så trevligt kanske.

Såhär ser min dag ut:
Gå, buss, gå, tåg, gå, buss, gå, framme. Och sen hem igen.

Fr.o.m 1 juli kommer min dag se ut såhär: Cykla till jobb. Cykla från jobb. GÖTT!


Kan sova 1½ timme längre på morgonen dessutom, så det ska bli najs :)

Nu ska jag jobba den sista timmen som är kvar, sen är det dags att packa ihop, springa, ta bussen, springa, ta tåget, springa, ta bussen och slutligen gå hem. Screw you, skånetrafiken!

Insåg nyss att det tagit mig 2 timmar att skriva detta inlägget. Men så är det när man sitter på jobbet, man får skriva en rad mellan alla samtal. Haha :)


Toodles! :)

Då var det måndag igen och dagarna tickar vidare. När jag kom hem från jobb satte jag mig och kollade upp lite info om operationen jag vill göra och jag fick lite tips av Jessica idag om ett bolag som heter Medical Finance. Har läst lite om dem och de verkar faktiskt bra och att Jessica använder sig av dem gör ju att det känns bättre. Någon som faktiskt vet liksom.

Så jag satte mig och skickade in en ansökan till dem, så nu är det bara att vänta på svar :)

När jag berättar för folk så känner jag direkt att jag blir dömd för mina val och prioriteringar. Det är alltså en bröstförstoring jag ska göra, och jag gör det inte för att min pojkvän ska bli lycklig, utan jag gör det faktiskt innerligt för min egen skull. Har ju velat detta sedan jag var 14 år när jag insåg att brösten faktiskt inte växer mer :p

Det är väldigt lätt för andra att säga: "Men du är jättefin som du är, du behöver ingen operation!" Men så svarar jag: "Ja, lätt för dig att säga. Du har bröst? Vad gnäller du om?" Då blir svaret: "......."
Precis. Helt tyst för de vet att jag har rätt. Ingen kan ju förstå hur JAG känner. Folk tycker jag är tramsig och att jag borde vara nöjd med mig själv och inte lägga pengar på sånt. Men som jag sa, ingen kan säga åt mig hur jag ska känna.

Har ju funderat på om jag ska vänta med operationen till efter jag skaffat barn med tanke på amning och så. Men sen har jag också alltid sagt att jag vill amma om jag KAN, men inte full tid. Samtidigt som jag känner att jag kanske inte borde tänka på mitt utseende när det gäller att amma sitt barn, så känner jag att jag heller inte behöver förstöra mitt utseende helt och hållet när det faktiskt finns alternativ som gör att jag slipper. Man kan ju faktiskt amma även om man har silikon, men självklart förändras brösten även då. Det är ju inga ståltuttar ;) Men jag vet ju inte ens NÄR jag kommer få barn. Det kan ju dröja flera år tills dess och jag känner inte för att vänta med operationen längre helt ärligt. 

Har nog aldrig berättat rakt ut såhär öppet om mina planer just för att slippa allas åsikter, men nu när det faktiskt händer något så kan jag inte låta bli att dela med mig av nyheterna, och jag vet ju att många av mina POSITIVA vänner läser min blogg, men sen finns det ju även de som är sura & avundsjuka som säkert kommer snacka skit bakom ryggen på mig, men samtidigt säga: "åååh så glad jag är för din skull" till mig när vi ses. Världen är full av såna människor, och jag känner att det helt ekelt inte ligger i mitt intresse att lägga min tid på idioter.

Jag är 110% säker på mitt beslut och inget kan få mig att ångra mig. Så är du här för att stötta så är du välkommen att göra det, men är du här för att såga så kan du bespara dig den tiden.

Och vad gäller amningen så skulle jag aldrig strunta i att amma helt och hållet om jag visste att jag KUNDE amma, men min plan är att amma i några månader och sen gå äver till ersättning. Men om min kropp inte förändras märkbart så kommer jag självklart fortsätta amma. Men förändras utseendet för mycket så kommer jag alltså gå över till ersättning, med eller utan bröstoperation. Så har jag iaf tänkt :)


Alla gör olika val helt enkelt, och detta är mitt val!

Nu ska jag stirra vidare på matchen, jag håller på att bli knäpp här! 2-1 till Ukraina och det är bara 3 minuter kvar av matchen. Så det ser inte jätteljust ut för Sverige :(


Toodles!

Som jag skrev innan så sålde jag min gamla mobil till en tjej innan idag... och nu skrev hon till mig på fb och frågade när den var köpt. Jag svarade henne och undrade varför. Då skriver hon "Bara undrade, den är lite konstig."

Jaha?

Hon sa att när hon satte in SIM-kortet så stod det "SIM inaktivt". Det har ALDRIG hänt mig förr och "SIM inaktivt" tyder dessutom på att telefonen är spärrad, vilket jag VET for a fact att den inte är. Jag ägde den, remember? Hon fick t.o.m kvittot av mig.
Så jag vet inte vad jag ska tro. jag förklarade för henne att jag testade den senast i Maj månad för att jag eventuellt skulle sälja den då, och att den fungerade felfritt då. Den användes i max 3 månader efter att jag köpte den, sen fick jag en ny telefon och den har legat i sin kartong sedan dess. Så att den skulle vara sönder tror jag på hur mkt jag vill, när jag vet att den fungerar. Om den inte på något magiskt sätt gick och spärrade sig själv när den låg där ensam i sin låda. Den kanske var deprimerad och ville straffa mig för att jag inte använde den mer? Hahaha.

Sen sa hon helt plötsligt: "Ja men den funkar nog som den ska nu, min mamma håller på med den nu."
Och 1 minut senare skrev hon: "Ja den funkar nu."

Så skrev jag bara "Ja men vilken tur!"

Då svarar hon: "Men jag hör av mig igen om det blir så att den inte funkar eller så :)"

Avslutningsvis skrev jag bara "Ja det kan du göra..." Och då menade jag inte "Ja men absolut, gör det! Så kan du få dina pengar tillbaka om den skulle klydda igen!"

Hon sa inte rakt ut att det var det hon menade, men om man tänker lite så fattar man ju att det förmodligen var så hon menade. Men det finns inget "14 dagars ångerrätt" när du köper något privat, jag är liksom ingen butik som kan lämna någon garanti. Jag sa till henne att den bara legat i sin låda och att den knappt blivit använd, varför skulle jag då ljuga och mena något annat? Och vet jag dessutom till 100% att den aldrig har klyddat för mig så tycker jag det är lite skumt att den helt plötsligt börjar när hon använder den. Jag sa till henne att prova ett annat SIM-kort, men det svarade hon aldrig på.

Luktar skitsnack hela vägen. Hon hoppades väl på att få pengarna tillbaka och behålla mobilen i hopp om att jag ändå inte ville ha tillbaka den om den var sönder. Nice try, b****! Eller så ångrade hon helt enkelt köpet av annan anledning. Vad vet jag, och jag kunde inte bry mig mindre heller. Inte mitt fel att hon bestämde sig för att göra köpet på mindre än 15 min.

Hatar sånt här klydd. Nu hoppas jag fan inte att hon hör av sig om några dagar och gnäller över något annat. Det är fan JAG som känner mig lurad i denna jävla affären. 

Nu jävlar rensas det ut innan flytten. Min Sony Ericsson telefon har ju bara legat i sin låda hur länge som helst utan att användas, och nu fick jag den såld för 500 kr till en tjej som köpte den i födelsedagspresent till sin mamma :) Gulligt av henne!

Även mina helt oanvända puma speedcat ska säljas nu på torsdag, och darling ska sälja sin dataskärm :)

Fy fasiken va skönt att bli av med grejor man ändå inte använder.. känns så befriande på något sätt.

Våra fina soffor ska vi också sälja vidare. Som det ser ut nu så kommer min faster köpa dem då hennes soffa tydligen var skit :p Haha. Det betyder ju att vi ska köpa ny soffa... vill ju ha lite större nu när vi kommer ha ett mkt större vardagsrum. Är det någon som kan tipsa om en butik med schyssta soffor till bra priser så hojta gärna till!


Adios amigos!

Ligger och tänker på livet och känner mig så jävla nöjd med allt. Har fast jobb, en underbar sambo som älskar mig precis som jag är, har de bästa vänner man kan ha och flyttar dessutom tillbaka till hemstaden igen om tre veckor till en 3:a. Allt känns så fulländat. Tills jag kommer på att det fattas något och jag får ont i magen. Pappa finns inte kvar nu när jag väl flyttar tillbaka och allt börjar se ljust ut.

Känner sån maxad lycka och plötsligt får jag ångest när jag tänker på att min fina pappa är borta... livet är inte alls så bra som jag trodde. Jag vet att jag FÅR lov att vara lycklig och det handlar inte alls om det, men jag blir seriöst sjukt ledsen varje gång jag tänker på hur glad jag är, när jag kanske egentligen inte borde vara "lycklig" över skitsaker. Det är bara en lägenhet. Vad fan är det att vara så jävla lycklig över? Jag hade varit fan så mycket lyckligare om min pappa var kvar och jag kunde bo 10 min ifrån honom igen.


Usch, vad saker och ting är komplicerade... antar att jag är konstig och tänker för mycket igen.


Nu tänkte jag få lite sömn! Precis kollat på Hundtricket :) Riktigt längesen!

Natti natti!

Kollar på Tv3 Dokumentär på Tv3 Play och det handlar om folk som bl.a får sina identiteter stulna på nätet.
Det handlar t.ex om Hanna Widerstedt och hoten hon får pga sina yttanden på sin blogg. Och jag tänker såhär; om hon nu vill provocera och tycker det är kul och att det dessutom leder till att hon tjänar pengar på det, varför inte?

Hade jag haft den möjligheten hade jag förmodligen också gjort det. Skillnaden mellan henne och mig är egentligen inte så jättestor, förutom att jag inte har synts i media och hon är känd från BB. Men annars är hon ju trots allt en helt vanlig jävla människa också, precis som jag. Även om hon är väldigt frispråklig när det kommer till sex så behöver det ju inte göra henne till en sämre människa även om hon ibland kanske överdriver en del :p Men sen å andra sidan, tjänar hon på det och behåller sin image på så sätt, så kör hårt för fan!

Jag har alltid beundrat människor som är sig själva och vågar stå för vilka de är. Samma sak gäller Kissie. Även om man ibland undrar hur fan hon tänker så måste man ju ändå beundra hennes mod. Jag personligen gillar henne mer nu när hon börjat släppa sin extrema image som hon hade innan. Men istället gick hon och skaffade ett helt annat utseende och jag föredrog henne som hon var innan. Men det är ju som sagt upp till var och en. Det är bara ett utseende. Det förändrar inte en som person. Huvudsaken är att man är nöjd med sig själv och är stolt över den man är så tycker jag att det är helt rätt!

Alla är vi olika, och döm inte andra för att de inte är som du vill! - C. Larsson.

Tisdag idag och känner mig riktigt jäkla nöjd med livet idag. Hade en grym dag på jobb med hyfsat bra siffror, kommer hem och har en visning på lägenheten så nu håller vi alla tummar & tår för att hon vill ha den tidigare än 31 augisti när vårt kontrakt går ut! Vi flyttar ju ut 1 Juli så vi kommer ju ha 2 månaders dubbel hyra. Inte helt roligt men i värsta fall får det gå. Men som sagt så hoppas vi nu att vår nuvarande blir uthyrd tidigare :)

Så fort hon hade gått fixade jag lite chili cheese & bytte om till onepiece, sen kom darling hem med vår nya surfplatta :) Riktigt nöjd!

27 dagar kvar till flytten! Fy för tusan så skönt det ska bli att helt plötsligt ha "sovmorgon" ;)
Nu går man upp vid 07.15 och är på jobb 08.50 (börjar 9), men sen behöver man inte gå upp förrän 08.15! En hel timmes extra sömn! :D Helt fantastiskt!


Nu är det verkligen det enda man går och tänker på. Flyttkartonger, sopsäckar, flyttbilar, flytt av el/bredband och en jädrans massa annat som hör till. Och så föreställer man sig den nya lägenheten möblerad med våra möbler :) MYYYS! Jag ska lätt ta ett bad första kvällen, det har jag väntat på i 7 ÅR!!


Från det ena till det tredje så kan jag meddela att allting med begravningen äntligen är löst. Alla papper (nästan) är fixade, bankkonton avslutade och nu återstår det bara att börja slappna av igen efter 3 månaders längtan. Eller så blir det helt tvärtom, att man istället börjar sörja ordentligt nu när man faktiskt inte behöver tänka på att fixa en massa ärenden som man fått till följd av att pappa gick bort. Who knows.

Jag tänker inte fokusera på det iaf. Det har jag inte tid med. Det kommer när det kommer helt enkelt, och den dagen lär det nog komma vare sig jag vill det eller ej även om jag gärna inte går och skaffar mig en sörj-period nu när det är som det är på jobb. Tror inte det är så poppis att vara borta mer än jag redan varit.

Men men. Den dagen, den sorgen. Literally.


Nu ska denna totalt slutkörda damen hoppa i säng. Nu gäller det att passa på och lägga sig när man faktiskt är trött så att man kanske kan få NÅGON sömn!


Adios amigos!

Jag är heeeeelt förälskad i Serbiens låt från Eurovision! Helt underbar.
För mig låter den som en låt som hade kunnat vara med i en disneyfilm :) (iaf om man går efter melodin, jag fattar inte ett ord serbiska, haha)